Resumé

”… Mauritz Branzell föddes i Karlstad 1808. Han var nummer sex i en barnaskara på tolv barn. Fadern var pastor i Karlstads domkyrkoförsamling och modern prästdotter i nionde generationen av värmländska präster eller prästfruar. Strax efter Mauritz födelse flyttade familjen till prästgården i Stavnäs tio mil från Karlstad, där fadern hade fått en tjänst som prost. När Mauritz i tultåldern lekte med sina syskon på prästgården, var han knappast medveten om att en ung fransk officer steg i land i Stockholm i oktober samma år. Fransmannen var marskalk Jean Baptiste Bernadotte och utsedd till svensk tronföljare…”

Historien inleds på 1600-talet med förfader Elof de Brandsbol . Han brukade jorden som hörde till den lilla gården Brandsbol i norra Värmland. Elofs son Jon tog över skötseln av gården Brandsbol, men kommande söner och sonsöner valde bort bondelivet. De blev i stället präster, konstmästare, konstnärer och poeter. Gårdsnamnet Brandsbol förvandlades till familjenamnet Branselius, senare till Bransell och slutligen till nuvarande namnet Branzell.

Pastor Johan Branzell och hustrun Anna Charlotta Kjellin blev 1808 föräldrar till en pojke som döptes till Mauritz. Han växte upp på Stavnäs prästgård och läste på läroverket i Karlstad tillsammans med kusinen Emanuel Branzell, sedermera poet och prost i Finnmarken. Den vackre, men så olycklige och tragiske prosten Emanuel var förebilden till Gösta Berling i Selma Lagerlöfs berömda saga. Emanuels syster Christina Gustafva Branzell fick 1860 ett barnbarn, som döptes till Gustaf med efternamnet Fröding.

Arton år gammal lämnade Mauritz sitt hem i Värmland, stack till sjöss som sjöman och hamnade så småningom i farvatten utanför Nordafrika, där barbareskstaterna (Marocko, Algeriet, Tunis och Tripolis) vid denna tid idkade sin sjörövarhandel. Den unge värmlänningen lyckades få jobb vid brittiska konsulatet, först i Tunis och några år senare som vice konsul i Bougie, Algeriet. Där träffade han en ung korsikanska vid namn Anne-Marie Filidoro. De två bildade familj och så småningom skulle den unge, värmländske konsuln representera England, Preussen, Ryssland, Sardinien, Förenta Staterna, Toscana och kungadömet "Deux Sicilies.

Anne-Maries far var sjömannen François Filidoro, som växte upp på Korsika tillsammans med tre år yngre Napoleon Bonaparte. Under sitt äventyrliga liv levde François ett sjörövarliv och var en av Bonapartes närmaste män under den forne kejsarens trehundra dagars exil på Elba. 1815 seglade Filidoro som befälhavare över briggen Caroline i Bonapartes eskader till Golfe Juan i Frankrike, då Napoleon var på väg till Paris för att återta sin makt vid tronen. Under seglatsen till Frankrike erhöll François utmärkelsen La Légion d’Honneur samt ett svärd av Bonaparte. När den forne kejsaren satt fången på St Helena och skrev sitt testamente, var en av förmånstagarna François Filidoro och hans familj.

Den historiska skildringen speglar familjen Branzells gemensamma kulturarv. Skildringen har även en socioekonomisk aspekt. Den jämför det liv som Anna Charlotta Branzell (Mauritz mor) levde i de mörka skogarna i Värmland med Catarina Filidoros (François hustru) liv bland ”les maquis” på Korsika och i hamnkvarteren på Elba. Kvinnorna var samtida, hade talrika barnkullar och fick båda utstå ut sorgen över att förlora flera av sina små i tidens barnsjukdomar. Båda kvinnor var djupt religiösa och framlevde sina liv i skuggan av sina karismatiska och dominanta män.

Ett intressant historiskt perspektiv är vår gemenskap med rötter i konungaarvet. Vår kung Karl IX Johan, den förste ur den franska släkten Bernadotte, var en av Bonapartes marskalker och goda vänner. Den person som ledsagade vår blivande kung till Sverige var kapten Peytes de Moncabrié. Denne kapten gjorde i sin tur livet surt för Colettes förfader François Filidoro under hans första tid på Elba år 1814.
Förord till boken har skrivits av bland andra Christian Estrosi, ordförande för Conseil Général, deputerad för les Alpes-Maritimes, sekreterare för l’Etat à l’Outre Mer samt av landshövdingen i Värmlands län, Eva Eriksson.

ARVET, från en värmländsk bondgård till Napoleons testamente är baserad på arkivhandlingar, familjehandlingar, publikationer mm. Familjehandlingar har bevarats av Colettes farmors mor Adéle Coulanjon Branzell, i sin tur barnbarn till Mauritz. Kapten Filidoros liv som sjökapten, som hamnkapten på Elba och i Algériet samt hans söners liv som hamnkaptener i Algeriet skildras i framförallt Filidoros militära dossier, dokument från franska arkiv, civila dossier om Filidoro och hans söner Etienne och August samt diverse historiska dokument. Vidare baseras boken på muntliga redogörelser från Colettes farmor Madeleine samt på efterforskningar i släktregister och historiska handlingar av Colettes make Michel Bourrier. François Filidoro, kejsarens marinsoldat, var en hjältefigur, en sjöpirat och samtidigt en hängiven familjefar. Han levde ett äventyrligt liv, men var trogen sin Catarina. Under sina sista år i livet mötte han Maurice Branzell, som hade rest ända från fjärran Värmland i Sverige. Den unge värmlänningen blev hans svärson och värdig att föra vidare familjen och familjetraditionerna.

Karl-Gustav Branzell, hans dotter Karin Branzell och Karl-Gustavs kusin Karl-Axel Branzell har bidragit med dokumentation om familjen Branzell i Sverige. Denna dokumentation innehåller utdrag från olika kyrkoböcker, handlingar från Värmlands landsarkiv och Värmlands museum, Carl-Axel Gottlunds Dagböcker samt publikationer av Carl Landtmansson och Karl Em Eriksson, Uddevalla och Lars Bondeson, tidigare pastor i Stavnäs kyrka. Landtmansson och Eriksson är avlägsna släktingar till familjerna Branzell, Warodell, Forsell och Landberg.

Dokumentation i denna skrift samt i föreliggande verk har hämtats från bl a nedanstående källor:
Archives National, Paris, Aix-en-Provence
Archives de Corse
Archives Etrangères, Algérie, Allemagne, Angleterre, Autriche, Belgique, Gréce, Italie, Suède, Moscou, Washington
Archives particulières, Paris. Dokumentation från pastor Einar Branzell i Lund, brev från Mauritz Branzell, Alexandre Branzell och familjen Bourrier; arkivhandlingar från familjen Giuseppi de Petralba från Ajaccio, Korsika samt familjen Guiraud-Filidoro i Isère.
Archives du Muséographie, Paris, Antibes, Nice, Marseille, Londres, Greenwich, Musée du Värmland, Karlstad, Stockholm
Släkten Peter Landberg från Nordmark, släkttavlor sammanställda av Karl Em Eriksson
Värmlandssläkter, Del I och II, av Carl Landtmanson
Värmland Förr och Nu
Handlingar från Värmlandsarkiv i Karlstad
Gösta Berlings Saga, Selma Lagerlöf; Alb Bonniers 1919